
- START
- ORGELFESTIVALEN
- LILLA ORGELFESTIVALEN
- NORDTYSKA BAROCKORGELN
- AKADEMIER
- MULTIMEDIA
- GIOA NEWSLETTER
- KONTAKT
- In English
- 0
Svenska 1700-talsorglar
- ett världsunikt kulturarv
Ett dokumentationsprojekt i 10 delar
Projektledning - Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi
SVENSKA 1700-TALSORGLAR I ÖPPEN DATABAS
Orgelakademin genomförde under 2019-2021 ett projekt som syftade till att presentera ett urval av Sveriges bäst bevarade orglar från 1700-talet i en öppen databas. Varje instrument presenteras med detaljerad teknisk information och med nyinspelad video- och ljud-dokumentation, intervjuer med orgelexperter och musikexempel av och med organisten Sietze de Vries från Groningen i Nederländerna. Detta projekt genomförs med medel från Riksantikvarieämbetet (RAÄ).
BAKGRUND
I Sverige finns en internationellt sett unik förekomst av bevarade orglar från 1700-talet. Dessa utgör ett viktigt, men också relativt okänt kulturarv. Det handlar framförallt om instrument byggda av orgelbyggarna Johan Niclas Cahman (c:a 1680–1737), Pehr Schiörlin (1736–1815) och Olof Schwan (1744–1812). Deras verksamheter var koncentrerade till Stockholm respektive Linköping. Cahman och Schwan hade sina verkstäder i Stockholm, medan Schiörlin var verksam i Linköping.
Orgelforskningscentret GOArt vid Göteborgs universitet och Riksantikvarieämbetet samarbetade under 1990-talets andra hälft och i början av 2000-talet inom ett nationellt orgelprojekt med att ta fram en bevarandeplan för landets historiska orglar. En central del i detta projekt var en detaljerad teknisk dokumentation av ett urval av de som helhet bäst bevarade instrumenten. Det är resultatet av detta arbete som utgör kärnan i det som vi i detta projekt kommer att digitalisera. En tredjedel av dessa dokumentationer (Slaka, Tryserum och Kölingared) finansierades av RAÄ.
SYFTE
Projektet syftar till att tillgängliggöra detta dokumentationsmaterial tillsammans med ljudfiler och video-”walk-throughs” i GOArt:s orgeldatabas. Denna möjliggör att också mycket detaljerad information såsom uppmätningar, avdrag, ritningar med mera kan lagras och nås från ett gränssnitt som designas så att det är attraktivt och lätt att använda för den kulturintresserade allmänheten.
MÅLSÄTTNING
Det övergripande målet med projektet är att på internet publicera en öppet tillgänglig databas med dokumentationer av ett antal svenska 1700-talsorglar där instrumenten också presenteras med ljud och rörliga bilder.
Projektöversikt
Del 1. Pehr Schiörlin 1785 - Tryserum
Del 2. Pehr Schiörlin 1783 - Slaka
Del 3. Pehr Schiörlin 1806 - Gammalkil
Del 4. Pehr Schiörlin 1815 - Rappestad
Del 5. Johan Niclas Cahman 1704 - Kölingared
Del 6. Johan Niclas Cahman 1728 - Lövstabruk
Del 7. Olof Hedlund 1740 - Björklinge
Del 8. Olof Schwan 1783 - Hökhuvud
Del 9. Olof Schwan 1783 - Börstil
Del 10. Niclas Söderström 1783 - Dala Husby
Del 1 av 10
Pehr Schiörlin 1785 - Tryserum
Orgeln byggdes samma år som Tryserums kyrka, 1785, av Pehr Schiörlin och anses som ett av hans bästa verk. Den är så gott som orörd och endast smärre justeringar har vidtagits.
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt människorna kring orgeln
GIOA Podcast - På orgelturné med Axel Unnerbäck - Del 1 av 10
- om orgeln i Tryserum, byggd av Pehr Schiörlin 1785
Möt Axel Unnerbäck, orgelforskare och under många år ansvarig för orgelfrågorna inom Riksantikvarieämbetet, i samtal med Hans Davidsson, konstnärlig ledare, GIOA
Orgelinventering
Pehr Schiörlin 1785 - Tryserum
Karta
Del 2 av 10
Pehr Schiörlin 1783 - Slaka
Den 16 januari 2005 kunde man i Slaka kyrka återinviga Pehr Schiörlins enda orgel med arkadfasad, ursprungligen byggd 1783, tillika den äldsta bevarade arkadorgeln i Sverige.
Niclas Fredriksson, stiftsantikvarie i Linköping, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt orgelsakkunniga Axel Unnerbäck och Niclas Fredriksson i ett samtal om orgeln med Lars Storm, projektledare, GIOA
Orgelinventering
Pehr Schiörlin 1783 - Slaka
Karta
Del 3 av 10
Pehr Schiörlin 1806 - Gammalkil
Orgeln i Gammalkil, byggd av orgelbyggare Pehr Schiörlin, Linköping, är en av Sveriges mest berömda. Här har bland andra professor Albert Schweitzer spelat både 1927 och 1951. Den avsynades 1806 av domkyrkoorganist Zacharias Köhler, Linköping, och befanns då enligt besiktningsprotokollet vara i allo perfekt. Enligt ett utlåtande av baron Israel Lagerfelt på det närbelägna Lagerlunda hade Gammalkil nu ”det största och bästa orgelverket i stiftets, måhända hela rikets landsortskyrkor”.
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt orgelsakkunniga Axel Unnerbäck och Niclas Fredriksson i ett samtal om orgeln med Lars Storm, projektledare, GIOA
Möt Hans Davidsson, som bjuder in till tolkning av Felix Mendelssohn-Bartholdys sonat för orgel nr 1 i f-moll, op. 65, vid Schiörlinorgeln i Gammalkil.
Möt Hans Davidsson, som bjuder in till tolkning av Felix Mendelssohn-Bartholdys sonat för orgel nr 6 i D-dur, op. 65, vid Schiörlinorgeln i Gammalkil.
Orgelinventering
Pehr Schiörlin 1806 - Gammalkil
Karta
Del 4 av 10
Pehr Schiörlin 1815 - Rappestad
Pehr Schiörlin räknas som den främste representanten för östgötafalangen inom svenskt orgelbyggeri och var vid sidan av Olof Schwan sin tids ledande mästare. Orgeln i Rappestads kyrka fullbordades efter Pehr Schiörlins död av sonen Jonas Fredric Schiörlin 1815.
Niclas Fredriksson, stiftsantikvarie i Linköping, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt orgelsakkunniga Axel Unnerbäck och Niclas Fredriksson i ett samtal om orgeln med Lars Storm, projektledare, GIOA
Orgelinventering
Pehr Schiörlin 1815 - Rappestad
Karta
Del 5 av 10
Johan Niclas Cahman 1704 - Kölingared
Orgeln i Kölingared är en av Niclas Cahmans mest kända kvarvarande orglar, vilken ursprungligen gjordes för Mariestad år 1704-1705 men som år 1864 flyttades till Kölingared.
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt människorna kring orgeln, i samtal Hans Davidsson, konstnärlig ledare, GIOA
Inslag i SVT Kulturnyheterna om Cahmanorgeln i Kölingared
(sändes lördag 25 april 2020 kl 18.25)
Orgelinventering
Johan Niclas Cahman 1704 - Kölingared
Karta
Del 6 av 10
Johan Niclas Cahman 1728 - Lövstabruk
På läktaren över ingången i söder står den magnifika piporgeln från 1728, byggd av Johan Niclas Cahman och Sveriges största i sitt slag från barocken.
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt människorna kring orgeln, i samtal Lars Storm, projektledare, GIOA
Orgelinventering
Johan Niclas Cahman 1728 - Lövstabruk
Karta
Del 7 av 10
Olof Hedlund 1740 - Björklinge
Olof Hedlund var lärjunge från 1721 hos Johan Niclas Cahman och byggde år 1740 den orgel i Björklinge kyrka, som skänktes till kyrkan av dess patronus Otto Fleming.
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt orgelsakkunige Axel Unnerbäck som berättar om orgeln, i samtal Lars Storm, projektledare, GIOA
Orgelinventering
Olof Hedlund 1704 - Björklinge
Karta
Del 8 av 10
Olof Schwan 1783 - Hökhuvud
Olof Schwan byggde orgeln 1783, tillsammans med Mattias Swahlberg den yngre, från Stockholm. 1857 byggdes orgeln om av Carl Eric Granlund, Enköping, då stämmorna Qvinta 3 och Scharf III byttes ut mot Fugara 8' och Fleut d'Amour 8'. 1936 konserverades orgeln av Olof Hammarberg, Göteborg.
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt orgelsakkunige Axel Unnerbäck som berättar om orgeln, i samtal Lars Storm, projektledare, GIOA
Orgelinventering
Olof Schwan 1783 - Hökhuvud
Karta
Del 9 av 10
Olof Schwan 1783 - Börstil
Orgelbyggare Olof Schwan (1744-1812), Stockholm, byggde ett enmanualigt orgelverk med bihangspedal på läktaren. Fasad efter ritning av konduktören och tecknaren Jacob Wulff (1750-1800). Turellernas pipor var ljudande, övriga fasadpipor stumma. Enligt en notering i orgelhuset invigdes orgeln den 29 september 1783. Ursprunglig disposition är okänd men enligt inventering 1829 och enligt Sundberg & Björkman 1869 var antalet stämmor tretton.
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Bildgalleri Börstils kyrka
Fotograf Orgelanders
Orgelinventering
Olof Schwan 1783 - Börstil
Karta
Del 10 av 10
Niclas Söderström 1783 - Dala Husby
På den övre läktaren står ett av Sveriges största bevarade orgelverk från 1700-talets senare del. Den lokale organisten Niclas Söderström fick i uppdrag att bygga sin egen orgel 1783. Den blev så lyckad att Söderström därefter kom att ägna sig åt orgelbyggeri. Orgeln är extra intressant eftersom den är byggd i Johan Niclas Cahmans anda, liksom de samtida Stockholmsorglarna. Medan de senare ofta revs eller byggdes om radikalt, så lämnades orgeln i Husby i fred och den är idag en av Sveriges bäst bevarade 1700-talsorglar. Efter en fullständig renovering bekostad med insamlade medel kunde orgeln återinvigas den 20 mars 2011.
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, visar och berättar om orgeln
Sietze de Vries presenterar instrumentets stämmor och improviserar vid orgeln
Presentation på engelska
Ljudinspelning, mix & mastering Albert Jan de Boer
Orgelstämning Sander Booij
Möt orgelsakkunige Axel Unnerbäck som berättar om orgeln, i samtal Lars Storm, projektledare, GIOA
Möt organisten Sietze de Vries
Möt orgelbyggaren och organisten Sander Booij
Möt vaktmästaren Lollo Hedlund
Orgelinventering
Niclas Söderström - Dala Husby
Karta
Projektöversikt
Del 1. Pehr Schiörlin 1785 - Tryserum
Del 2. Pehr Schiörlin 1783 - Slaka
Del 3. Pehr Schiörlin 1806 - Gammalkil
Del 4. Pehr Schiörlin 1815 - Rappestad
Del 5. Johan Niclas Cahman 1704 - Kölingared
Del 6. Johan Niclas Cahman 1728 - Lövstabruk
Del 7. Olof Hedlund 1740 - Björklinge
Del 8. Olof Schwan 1783 - Hökhuvud
Del 9. Olof Schwan 1783 - Börstil
Del 10. Niclas Söderström 1783 - Dala Husby
En värld av sinnlig passion och nya klanger - för alla!
© 2023 Göteborgs internationella orgelfestival & Göteborgs internationella orgelakademi
KOMMUNIKATIONSPLATTFORM